kimpus

Varför ska det vara så svårt att få ut allting. Det brukar vara bra att skriva av sig men det blir helt stopp när jag sätter mig & ska få ut det i ord. Jag har allt i huvudet så klart & tydligt men det går inte att få ut det.
Jag vet inte om det är för jag är rädd för vad jag kan lägga ut & inte...

För mycket saker som är betydelselösa & dumma har tagit över vår värld. Vi alla bråkar & det snackas runt omkring om vem som gjort eller sagt vad. Ingen kan hålla sig till sitt eget liv eller försöka koncentrera sig på att bättra något hos dom själva. Det är få saker i livet som verkligen är sanna egentligen, för vad vi än säger är det bara ord som sägs i nuet & kan ändras bara några timmar senare. Vi är alla små korkade ungar & ibland kan man undra var vi alla är påväg. Man tappar kontrollen & låter sig slukas av allt som finns runt omkring. 
Jag vet i alla fall hyfsat vem jag själv är, var jag står & mina principer & man tror sig veta var sina närmaste står också men man kan aldrig vara säker. Jag har alltid hållt uppe en mur & det är få som verkligen vet min insida. Jag håller uppe en mur för att skydda mig själv & jag tror att alla någon gång fått smaka på både svek & lögner så därför är det kanske lättare att förstå varför. Jag vet också hur det känns att kunna lita på någon så mycket att man kunnat lägga sitt liv i deras händer. Jag vet hur det känns att älska någon villkorslöst & kunna dö för den personen.

Nu vet jag även hur det känns att bli sviken av en sådan... Ett svek kan vara stort eller litet beroende på vad som sagt, vem det är & hur mycket tilit man haft. Detta bevisar bara om & om igen att människor är tröga, lömska & framför allt egoistiska. För att kunna nå toppen av att älska måste man låta sig själv vara sårbar, det jobbiga är bara sen om det visar sig att man älskat fel person så högt. Jag säger inte nu att jag ångrar eller slutar älska denna människan, men ett svek är ett svek i mina ögon & sen rullar bara besvikelserna på...

Jag vet att det inte hade behövt vara såhär, men jag vet som sagt var jag står & mina egna gränser. Det visste likaså du. 
Jag ser inte hur man kan göra samma misstag om & om igen utan att ens försöka ändra på sig själv när man vet att man sårar sin närmaste. Jag fattar inte hur man kan vara så oberörd & likgiltig när det handlar om den man älskar mest av allt. Jag vet att det som jag sagt är känslor & tankar som stannar för alltid, kärleken blir ändå inte mindre utan den övergår bara till en sten i hjärtat. 

Det är sjukt egentligen hur högt man kan älska någon & hur såbar man kan göra sig genom att älska...





Stiu ca am spus totul şi prin aceasta a fost,
de asemenea. Dar n-ai ştiut că singurul
lucru de care ai nevoie pentru a
face asta aş lăsa să vă spun că a fost.
Cred ca ai facut alegerea ta ...