kimpus

Fredagen började med jobb såklart & allt gick som vanligt, tills jag körde från Markaryd & var på väg till Ekeby. Jag kör på motorvägen & är uppe i cirka 120 km/h precis utanför Örkelljunga då det smäller till som fan under bilen! Jag saktar ner & kör in till vägkanten & sätter på varningsblinkers. Jag går ut & kollar däcken, för jag trodde först det var ett av dom som hade smällt men det var det inte. Så jag ringer till Tony & han kopplar mig till verkstaden, jag förklarar vad som hände & jag kollar under huven där jag ser att det här feta röret som går från motorn till fläkten har hoppat av & jag behöver en skruvmejsel för att fixa det. Såklart finns det ingen sån i bilen så jag får köra i ca 50 km/h i väggrenen till närmsta bensinmack, Jag hade precis kört förbi en mack när det hände så nästa mack var cirka 10 km därifrån. Väl framme vid macken får jag det fixat & det ser säkert ganska kul ut när jag som är skit liten får klättra upp på bilen för att nå till röret :b
Men jag fixade det & fick köra raka vägen tillbaka till jobb.

Väl framme där så trodde jag inte att Tony eller Mia visste om att jag fyllde år för dom hade inte sagt något när jag hade prata med dom. Men nä då, jag får en skit stor bukett av dom & har aldrig fått en sån stor bukett & blev skit glad :D
Jag körde sen tillbaka hem där mamma, Pauline, mormor, Lucca & Pappa väntade. Det blev gemensam "brunch" som mamma kallade det & paket öppning :D Fick kläder av mormor som jag hade valt ut med henne & ett par skit skönt strumpor som jag har på mig nu av Pauline. & till min stora förvåning fick jag en 40" lcd tv av mamma & pappa :D Skit glad!

Senare på eftermiddagen så åkte jag ner till pappas lägenhet för att fixa allt inför festen. Jag tog nog på mig lite mycket ansvar med att försöka fixa allt själv, men det blev ett bra resultat i alla fall & det är det som räknas :)

Jag åkte till pappas lägenhet vid fyra tiden, men jag fick lite smått panik & visste inte var jag skulle börja så det blev inte så mycket gjort. Alex kom vid halv sex för att hjälpa till & då gick det lättare. Dock efter ett tag så började han bli för full för vi började pimpla lite innan så det blev inte så bra :b Jag skulle gå & fixa hår & allt när klockan var kvart i sju & folket skulle komma kl sju & märker då att jag har glömt alla mina grejer. PANIK! Så jag ringer till mamma som är snäll & kommer med grejerna men då hade folket redan kommit, men det gick bra ändå.
Marlene var snäll & ryckte in & hjälpte Alex med köttfärsen som blev helt ok :D Vi gick ut i lokalen & käkade & jag kände att jag hade lyckats ganska bra ändå. Efter middagen gick vi in tillbaka till lägenheten & jag öppnade presenter. Jag fick en parfym, tre säsonger av Scrubs, en tavla med dikt & puder till håret. Skit glad! :D
Festen fortsatte & vi tittade på en film som jag hade spelat in för 3 år sen på två fester & det var skit kul :) Tog verkligen tillbaka alla minnena & hur kul vi alla har haft & fortfarande har tillsammans :)
När vi hade börjat bli lite runda om fötterna så begav vi oss mot Steakhouse, jag fick födelsedagsdrink & hade skit kul!

Detta har lätt varit den bästa födelsedagen jag haft! Kan inte tacka er tillräckligt som var med & gjorde min födelsedag helt oförglömlig!

För imorgon är ingen vanlig dag ^^,

Jobbade som vanligt idag & när jag kom till Ekeby för att hämta maten som jag skulle köra ut, gick in i köket som vanligt & så började mattanterna sjunga för mig... Aah jag blev helt happy :D Dom hade tydligen sett bilden som var i tidningen idag om att jag fyller år imorgon, så ville dom sjunga för mig idag för dom var inte säkra på att jag skulle komma imorgon. Men jodå jag ska jobba imorgon :)

Senare åkte jag hem till Marlene & hon färgade mitt hår, helnöjd! :D Sen blev det Espresso med Tutte, Jenny, Anna & Emelie :)

Nä nu ska jag sova så jag är tipptopp till imorgon :D Haha alltid lika svårt att sova :) Imorgon kommer bli en bra dag :D

Jag måste medge att det är jobbigt att man alltid måste visa sig stark för sin familj, men det sitter så djupt in i mig & jag måste ta hand om dom. Sist jag grät & min mamma tröstade mig var för lite mer än ett år sen, & det är faktiskt den enda gången som jag kommer ihåg. Klart hon har gjort det när jag var liten men inte nu, för jag vill inte. Jag vill inte bli tröstad, det är inte jag som behöver det & jag letar heller inte efter sympati.

Det är nog svårt för vissa att förstå mig fullt ut, tror itne det finns någon som känner en människa rakt igenom, kanske, kanske inte. Jag vet en som känner mig bäst & hon sitter som ett plåster på mitt hjärta alltid. Det känns ibland skönt & inte behöva säga något utan hon vet vad som är fel & hon säger alltid dom rätta sakerna. 



"You are what your deep driving desire is.
As your desire is, so is your will.
As your will is,so is your deed.
As your deed is, so is your destiny. "

Jag orkar inte detta. Jag är påväg ner & jag pallar inte hamna där nere igen :( Jag vill inte lämna dig, aldrig! Jag vet om att jag inte gör det lättare för mig själv, men jag vet inte annars hur jag ska kunna hantera detta...



förtvivlad, fastspänd i en depression
jag vill av den här resan
jag kunde ha bett min mor hon pekade åt rätt håll,
men jag vek av halvvägs

livet är ett minfält,
långt ifrån en vallfärd det är kallt här,
och förtvivlan bara växer vi röker bort vår sorg,
men den slår oss dagen efter
Gud, ett litet fel så det blev igen

Jag är lyckojägaren som alltid lämnas tomhänt
Jag är glad utåt, men inåt ett uppror
Står vid gränslandet och missar mitt upprop
Fan! Var är ljuset? Vart är min livslust?
Vill födas på nytt, men kommer ut missfött

Som gräddet på moset hände det också! God! Snart är jag en pöl...

Jag kollade runder på internet igår & letade efter en djurkommunikatör för jag hade velat veta vad Elvis vill. Hon hade kunnat berätta vad han känner.
Jag ringde upp henne idag för att bara veta lite mer om hur det går till osv. Efter ett tag så berättade jag lite om hur Elvis tillstånd är & vad det är för fel på honom. Hon berättade att han vet inte vad som händer & han är ganska lugn i det hela. En hund är ändå en hund & djur har ingen dödsångest. Det är bara vi människor som blir ledsna över det men djur känner inget sånt dom vet bara vad som händer i nuet. Det hjälpte mig lite när hon sa så.
Hon sa även att vetrinärer är experter på att överdramatisera det hela & att så länge jag ser på Elvis att han fortfarande pallar mer så tycker inte hon att vi ska låta honom somna in. Jag försöker & bortse från att jag verkligen inte vill något anat än att ha honom kvar & jag ser på honom att han har fortfarande lite gnista kvar. Jag ser nog hellre att han dör av ett glädjeskutt än att han dör på ett vitt & trist djursjukhus.
Hon sa att allt handlar om energier & ifall jag utsändrar ett lugn, så är han också lugn, & det är allt Elvis behöver just nu. Han behöver en lugn tillvaro där han får vara med oss som han bryr sig om & att vi inte överdramatiserar det hela.

Jag har bestämt mig & vill helst att naturen har sin gång!

Det är svårt att hålla tillbaka tårarna nu, jag känner hur gråten sitter i halsen hela tiden för du är alltid med mig i mina tankar. Jag får skuldkänslor när jag går utanför dörren för jag vet att du inte vill att jag ska gå. Men det är jobbigt att vara hemma & höra hur dåligt du mår, det kanske är egoistiskt men vi somnar fortfarande tillsammans på kvällarna.

Om du ändå hade kunnat berätta för mig vad du känner & vad du vill. Jag blir så arg på allt, på att världen inte har kommit längre med djurkirurgi & såhär. Nä istället lägger dom massa pengar på sjukhusen osv så att alla egoitiska människor som finns ska kunna få leva lite till. Det är inte rätt! Han betyder så mycket mer för mig än vad andra gör. Han har alltid funnits vid min sida & hjälpt mig genom det som varit svårt. Det kanske låter lite skeptiskt men utan honom hade jag nog inte varit här nu. Han räddade mig en dag bara genom att titta på mig & då visste jag att jag var tvungen att stanna för hans skull. Nu vill jag göra detsamma för honom men det går inte, vad kan jag göra. Jag hade utan tvekan tagit hans plats bara för att han har gett så mycket mer glädje till folk än vad jag någonsin kommer göra. Han har alltid varit min trygghet i mitt liv & han har aldrig någonsin svikit mig. En sån som han existerar inte i människoform.
Han är näst intill gudomlig!



When I see you
tears roll down my face.
I can't replace.

Seasons are changing and waves are crashing
and stars are falling all for us days grow longer and nights grow shorter

I'll stand up with you forever
I'll be there for you through it all,
even if saving you sends me to heaven.