kimpus

Kan inte göra något utan att jag tänker på henne.... Hon är med mig i tankarna i allt jag gör. Tankar som "sist jag var här var med henne, sist jag gjorde detta var med henne" Denna kärleken kommer aldrig försvinna.. Har aldrig saknat någon så här tidigare, har heller aldrig känt denna smärtan av att vara hjärtekrossad. Jag har inte bedövat det på något sätt utan pratar om det, skriver, gråter... Men det känns inte som det blir bättre. Att bara röka & få det till att försvinna hade varit enkelt men jag är färdig med att rymma från mina problem. Jag måste lära mig något av detta & jävlar det gör jag! Att jag till & med går till en psykolog & erkänner mina problem är framsteg för mig, ingen är perfekt. Men för henne kan jag göra vad som helst... För henne hade jag kunnat gå genom eld & simma över de djupaste havet... Jag hade kunnat gå runt jorden för att komma till henne. Men all den kärleken är kanske inte till någon nytta längre...