Jag är ganska säker på att jag älskar/älskade henne mer... Jag var villig att göra vad som helst för henne men hon kunde inte lägga band på sin svartsjuka för min skull o möta mig på mitten. Jag gjorde stora uppoffringar o ändrade på de saker jon inte gillade.. hon behövde aldrig göra det för i mina ögon var hon perfekt. Är det inte så kärlek ska vara? Försöker du ändra på personen är det väl inte henne du är kär i utan i en bild av vad du föreställt dig hon ska vara.Jag var aldrig den som backade eller ändrade på mig för någon. Ingen kunde trycka ner mig eller mina åsikter oavsett vem du var.. kärleken jag kände för henne gjorde att jag ville bli bättre.Jag har alltid haft en trogen kärlek o inget skulle någonsin få komma mellan oss. Den fanns alltid där när jag behövde någon som mest o jag kände mig ALDRIG ensam.. men jag lämnade det för henne.För vad? För att bli fortsatt ändrad på o få mina fel utpekade..Jag har växt enormt i mig själv på dessa 4 månaderna o vet precis vem jag är! Gillar du inte det jag är så fortsätt leta. Jag är hellre säker på vem jag är än i ett förhållande där jag behöver någon som fulländar mig. Jag är jag o fucking stolt över det!
Kommentera inlägget här:
