2007-10-14
18:16:41
Ruta Ett
Jag orkar inte mer... Varför plågar jag mig själv på detta sättet med att dra upp allt som hade med oss att göra?
Varför kan jag inte släppa allt & gå vidare, jo för jag älskar dig för fucking mycket. Tårarna bränner & jag hatar mig själv för att jag sitter här & är sjukt svag. Jag vill inte vara svag, jag vill visa mig stark för dig & skratta dig i ansiktet & säga "ha! trodde du att jag skulle gå under". Men det är inte jag. Men jag vill inte vara den som kryper jag vill stå upp högt & hitta det som jag en gång kallade lycka. Jag hittade den hos dig, men måste jag då söka lycka hos någon annan? Finns det ingen inre lycka som man kan få något utav när man är själv.
Orkar bara inte med mig själv längre, varför ska jag vara så hopplös & fullkommligt korkad?!
Varför kan jag inte släppa allt & gå vidare, jo för jag älskar dig för fucking mycket. Tårarna bränner & jag hatar mig själv för att jag sitter här & är sjukt svag. Jag vill inte vara svag, jag vill visa mig stark för dig & skratta dig i ansiktet & säga "ha! trodde du att jag skulle gå under". Men det är inte jag. Men jag vill inte vara den som kryper jag vill stå upp högt & hitta det som jag en gång kallade lycka. Jag hittade den hos dig, men måste jag då söka lycka hos någon annan? Finns det ingen inre lycka som man kan få något utav när man är själv.
Orkar bara inte med mig själv längre, varför ska jag vara så hopplös & fullkommligt korkad?!
Kommentera inlägget här:
