2008-04-17
23:02:29
My scars reminds me that the past is real
Ibland när jag inte har något att göra kan jag sitta & titta på mina ärr, både dom som har hänt av en olyckshändelse & dom jag skapat själv. Jag minns just vad som hände vid det tillfället då ett visst sår blev till.
Dom som jag gjort själv sitter dock lite djupare i minnet. Jag minns vilken känsla jag hade & vem jag tänkte på, men ibland har det bara varit helt svart.
Kalla mig sjuk men jag ser inte mina ärr som något fult utan som något vackert. Det är nästan som minnen som jag ristat in på min kropp, men dom är hemliga, för det är bara jag som vet vad alla betyder. Varje ärr har sin historia. Jag har t.ex. två namn på min kropp inristat. Jag ångrar inte något utav dem, dom syns inte så tydligt heller.
På så sätt kommer jag aldrig glömma (som om jag skulle kunna göra det) alla stunder då jag kravlat på marken men tagit mig upp igen.
Fast det kanske är jobbigt att försöka lägga saker bakom sig när man ser sina ärr, för dom påminner mig om att mitt förflutna är sant.
Orka rulla iväg med sina tankar så snabbt att man knappt hinner med att skriva...
Dom som jag gjort själv sitter dock lite djupare i minnet. Jag minns vilken känsla jag hade & vem jag tänkte på, men ibland har det bara varit helt svart.
Kalla mig sjuk men jag ser inte mina ärr som något fult utan som något vackert. Det är nästan som minnen som jag ristat in på min kropp, men dom är hemliga, för det är bara jag som vet vad alla betyder. Varje ärr har sin historia. Jag har t.ex. två namn på min kropp inristat. Jag ångrar inte något utav dem, dom syns inte så tydligt heller.
På så sätt kommer jag aldrig glömma (som om jag skulle kunna göra det) alla stunder då jag kravlat på marken men tagit mig upp igen.
Fast det kanske är jobbigt att försöka lägga saker bakom sig när man ser sina ärr, för dom påminner mig om att mitt förflutna är sant.
Orka rulla iväg med sina tankar så snabbt att man knappt hinner med att skriva...
Kommentera inlägget här:
